Suget efter Martinsson

Jag vill äta godis när jag läser Harry Martinssons ”Vägen till Klockrike” (1948). Det är andra dagen i rad jag känner så. Förstår inte varför? Det är faktiskt nyttigt att läsa Martinsson. Inte sliskigt sött, som mitt godissug indikerar på. Nej, han lär mig saker. Viktiga saker. Tänkvärda saker. Han lär mig historia. Det är slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som skildras i boken. Och den är bra. Hittills. Jag har 23 sidor kvar att läsa... och godissuget består? Hmm. Konstigt. Fast jag suktar nog bara efter mer Martinsson?! Ja så måste det vara! För det här äventyret är bra! Riktigt bra till och med. Rekommenderar därför "Vägen till Klockrike" till alla som inte läst den boken ännu!



Kort beskrivning: Industrialiseringens tid är kommen. Maskinerna tar över allt mer av arbetet i fabrikerna. Det gäller även cigarrfabriken där Bolle arbetar. Bolle känner sig trängd. Han känner olust. Längtan efter frihet växer sig allt större. Bolle lösgör sig därför från samhällets grepp och ger sig ut för att luffa land och rike runt i stället. Livet som hemlös är tufft. Bolles slutmål är Kanada. Men kommer han någonsin fram?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vem vet vad som hade förhindrat Aviciis död?

Det kom ett hot som utvecklades till omfattande hatdrev mot min person

Grattis på alla hjärtans dag!