Kultur är inte nytta och pengar - den är insikt

Håller med Bengt Göransson, fd kultur- och utbildningsminister 1982-1991, när han i Sundsvalls Tidning vänder sig mot beställar-utförarmodellen inom kulturen. Han säger bl a: ”stundens upplevelse får inte ersätta det som dröjer kvar: fördjupning, insikt och engagemang. Det går inte att mäta i kronor eller publiksiffror, eftersom det handlar om något subjektivt /…/ om insikter som förändrar människor, som i sin tur förändrar världen.”

Bengt Göransson tar Stockholms stad som exempel: ”Vi har ett kulturborgarråd i Stockholm som säger att "kulturarbetarna måste veta vad som förväntas av dem". Så sa man i det gamla Sovjet. Kulturborgarrådet är inte kommunist, men hon är ett offer för beställar-utförarmodellen. Stockholms kulturpolitik går mot en katastrof när politikerna ska gå in och precisera vad var och en ska göra”.

Kan inget mer än instämma i det Bengt Göransson säger. Kulturen skall stå fri. Fri från omvärldens krav och förväntningar. Inte preciseras av andra. Kultur är inte pengatransaktioner. Kultur är mer än så. Den behovsanpassade kultur som förespråkas inom politikerskrået (läs inom Moderaterna) kommer att bli kulturens död. - Om den får fortsätta. Kulturen bygger på fri kreativitet, är tankeexperiment som prövar nya och omprövar gamla teser och behöver kliva utanför givna ramar för att uppfylla sitt syfte. Ibland resulterar kultur i obekväma insikter, vilket också behövs (sådant utvecklar) och ibland är kultur en publiksuccé (kassasuccé) och exakt vad folk vill ha. Vad som avgör utgången är inte förutbestämt utan kultur handlar om processer. Kulturens öde är att testa den inför en publikmassa som inte vet vad som finns där redan på förhand. Resultatet är därför alltid relativt. Att kultur väcker tankar vi inte tänkt förut, är kulturens stora behållning och värde. Om ägande, ägarrelationer och kundfokus är det som kulturen skall syssla med, är det inte att betrakta som kultur längre. Då är det underhållning. Kulturens själ tillhör ingen. Kulturen är allas. Kulturen är subjektiv och ingen beställningsvara man bakar ihop utifrån ett på förhand givet recept. Basta!

Artikeln är ett år gammal. Dock inte ämnet, som är lika aktuellt nu som då. Ja mer än någonsin. I mitt tycke!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det kom ett hot som utvecklades till omfattande hatdrev mot min person

Vem vet vad som hade förhindrat Aviciis död?

#MeToo ur en retorikintresserad kulturjournalists perspektiv