Benke snackar samhällsskit

DN.se Benke: Så ser det ut i de övre samhällsskiten

Men nu har det nog slagit om totalt för Benke? Han verkar ha hamnat i livskris. Sparkar och slår som en barnrumpa.

Läs länkad krönika och fundera sedan en stund på det här med fördomar, känslor och moral - och då gärna åt alla håll och kanter. Fråga er sedan: Dömer vi andra efter hur det faktiskt är eller efter hur vi tror att det är eller önskar att det var?

Personligen undrar jag vilket umgänge herr Ohlsson har med tanke på skattemoralen hos samtliga i bekantskapskretsen, vidare på varför han blivit så bitter mot sina tidigare bundsförvanter? Varför inte bara erkänna sig pengakåt? Ingen hade brytt sig. Inte nämnvärt i alla fall. För så viktig är inte ens Benke...

Bakgrund: När Benke började tjäna pengar på sina alster påbörjade han samtidigt en personlig vendetta mot kultureliten genom att ta alla tillfällen i akt till att hoppa på kulturvänstern. Beteendet är att betrakta som undanmanövrar i syfte att dölja den kapitalistiska ådra som Ohlssons rödblåa blod rinner i men som han länge dolt under långärmade polotröjor (och kanske basker). Men hämnden blir bara bakvänd och missriktad. Det beror på att Ohlssons samvete och moral tynger honom. Inte kulturvänsterns, som han så gärna vill tro. Detta är numera så uppenbart att det börjar bli tröttsamt, även för en så pass opolitisk själ som ägaren av detta tangentbord besitter.

Jag tycker Ohlssons försvarsmekanismer beter sig som en skrämd flock hästar. Han rusar fram med andan i halsen och stegrar sig hotfullt mot varje grej som kan uppfattas som hot mot Ohlssons fasad. Varför inte bara erkänna sig annorlunda gruppen han fortfarande tillhör? Jag förstår att det är tungt att känna sig utanför, men olika är inte fel Benke. Olika är vad vi alla är, varför inte stå upp för det (och uppvisa mod) i stället för att med hjälp av högst simpla metoder slå på meningsmotståndarna genom att misskreditera deras syften och moral när sanningen är att du egentligen ifrågasätter din egen? - Nä du herr Ohlsson, alla är inte som Benke. Dra inte in övriga i din privata konflikt med dig själv är du snäll. Det är varken hedervärt eller åtråvärt ska du veta.

Kulturarbetare får inte bli rika, säger klumpen i Benkes mage. Men Benke är en kulturarbetare som börjar bli förmögen. So what, Benke? Släpp loss lite nu mannen. Ingen förknippar dig med Läckberg ändå.

Så varför Benke beter sig som en grinolle beror alltså på att Benke inte längre känner sig som en i gänget. Han vill tillhöra en krets han inte känner sig lika med längre. Han vill tillhöra den kulturelit han var, och faktiskt fortfarande är en del av, men personligen inte känner sig tillräckligt fin för längre - och det grämer honom något så förskräckligt. Vad som är fint för Benke, är alltså inte vad Benke står för. Han tycker att kulturvänstern är fin, men dragningen till kapitalet är större än det fina. DET är Benkes problem, inte skattemoralen hos människorna runt honom. Så för att dölja sin inre konflikt gör Benke politik av sitt samvete. Det ogillar jag. Det irriterar mig. För Benkes privata känslor är inte politik, knappast heller bolags- eller skatteteknik.

Om man vill läsa mer av Benke, läs exempelvis:
När ska det röda rinna av kulturens fana? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det kom ett hot som utvecklades till omfattande hatdrev mot min person

Vem vet vad som hade förhindrat Aviciis död?

#MeToo ur en retorikintresserad kulturjournalists perspektiv